Intervju med Stefan Ivarsson om Region Värmlands energiförsörjning och partnerskap i SESBC

Region Värmland går in som partner i Swedish Electricity Storage and Balancing Centre nästa år. Stefan Ivarsson är regional utvecklingsstrateg och var inbjuden som talare vid till årets centrumkonferens, som hölls i Karlstad. Vi passade då på att ställa några frågor till Stefan.

Stefan, varför väljer Region Värmland att gå med i SESBC?

"Vi ser att de frågor kring energilager, balansering och flexibilitet, som centrumet arbetar med för att stärka elnätet, är mycket relevanta för vårt näringsliv. I ett större perspektiv, kopplat till det oroliga omvärldsläget, så har resiliens blivit allt viktigare. Värmlands geografiska placering mellan Mälardalsregionen och Osloregionen har ökat fokuset på infrastrukturen, framför allt när det gäller energi, och vikten av att stärka den i det här bältet. Sen är vi såklart också väldigt glada över att Karlstads universitet är med i centrumet och den kompetens som byggs lokalt här i Värmland, vilket är en mycket viktig anledning för oss som region att gå in i detta samarbete." 

Vad hoppas ni kommer ut av centrumets arbete?

"Vi hoppas naturligtvis att det kommer ut kvalificerad forskare och spännande resultat om hur vi kan arbeta med de energilager, flexibilitet och nätbalansering på ett sätt som skapar ett effektivare, stabilare och mer resiliens i energisystemet. Det vi vill göra i nästa steg är att kunna ta med den här kunskapen via nätbolag och energibolag och i dialog med dem bygga en bra region." 

Hur ser du på forskning och praktisk tillämpning?

"Vi förstår att det finns olika nivåer inom forskning och att det behöver många perspektiv. Men som region är vi mest fokuserade på systemnivån och hur vi kan bygga en funktionalitet i samhället. Ett av de stora glappen jag ser är att forskningen ofta fokuserar på den tekniska funktionaliteten, men man måste också få in detta i ett system som fungerar kommersiellt i samhället. Ett typexempel är beredskapslager av energi som kan användas i krissituationer. Vem ska betala för ett sådant beredskapslager i fredstid? Om ingen är villig att betala är ingen heller villig att bygga det. Då kan vi forska hur mycket vi vill på den tekniska funktionaliteten, men den kommer aldrig att få en funktion i samhället. Att få med de affärsmässiga strukturerna tillsammans med tekniken är ett glapp jag ser och något som jag driver på för att man ska ta sig an." 

Hur ser du på Värmlands energiförsörjning nu och i framtiden?

"Nu har vi en något ansträngd situation eftersom vi har flaskhalsar i både i stamnätet och regionnätet. Vi ser fram emot att det kommer att åtgärdas, men det kommer att ta tid. Under tiden behöver aktörerna i Värmland arbeta med till exempel energilager, som är en lösning för att klara kortare effekttoppar utan att behöva bygga ut näten. Därför är det ett väldigt intressant område för våra industrier och företag att lära sig mer om. När väl de stora projekten kommer med mer kapacitet, tror jag att vi kommer att ha en väldigt bra energitillgång i Värmland." 

Vilka särskilda utmaningar står Värmland inför?

"En utmaning är att kunna öka energiproduktionen i Värmland. Det finns militära lågflygningsområdet, som innebär begränsningar för till exempel vindkraften. Vi har vattenkraften, som går för fullt, men där vi också vill se mer lagringskapacitet. Pumpkraft innebär alltid ingrepp i naturen och vindkraftverk syns och tar plats. Så det är viktigt att få alla aktörer att mötas och ha en god dialog."