Intervju med Urban Lundin

Kan du berätta lite om dig själv?

– Jag kommer ursprungligen från Småland och flyttade till Uppsala för att studera. Jag är fysiker i grunden och har inte ingenjörsbakgrund. Jag har alltid varit intresserad av energifrågor och efter min post-doc så hamnade jag i Mats Lejons forskargrupp på Uppsala universitet. På fritiden gillar jag att köra enduro i skogen eller allra helst i Sahara eller på någon typ av sandunderlag om jag får chansen.

 

Hur är du involverad i SESBC?

– Jag är representant för Uppsala universitet och driver två projekt som ligger i systemlagret. Den ena heter Three aspects of balancing och handlar om lagringskapacitet och flexibilitet på systemnivå som kan utnyttjas av befintliga och nya resurser. Det andra projektet är ett seniorprojekt som handlar om väldigt snabb frekvensregleringsreserv på elnätet. En ny resurs som kanske kommer om ett par år och där vi just nu testar hårdvara.

Vilka, anser du, är de störta forskningsutmaningarna inom ditt fält?

– Jag håller på med mycket med vattenkraft och en stor utmaning är att livslängden på komponenter är så otroligt lång. En vattenkraftstation ska hålla i ungefär 80 år. Hur ska man bygga vattenkraft som är bra både idag och för behov som är så långt fram i tiden. Kommer den vara så flexibel att den går att anpassa till framtida behov. Det kan man säga är den övergripande frågan sen så finns det ju självklart många detaljer i detta. Om man ser på hela elsystemet i stort så skapas det många nya möjligheter, som till exempel vehicle to grid, men det gör det också mer komplext och svårare att hitta optimera. Så man behöver större förståelse för hela systemet och det är också därför det är viktigt att vi jobbare mellan forskningslagren inom centrumet. Hur påverkar systemet komponenterna och vice versa. Vilka lösningar man väljer beror delvis på utmaningen, men också vilken bakgrund man har. Så jag vurmar för att få folk med lite olika bakgrund så att man kan se på saker på nya sätt och kanske bryta en del konventioner.

Vilka möjligheter till samarbete ser du?

– Det finns definitivt möjligheter till samarbete men det svåra är att få det att hända. Man kanske inte ska samarbete om en teknik eller ett problem utan i stället mot ett gemensamt mål. Om man ser på de stora utmaningsdrivna projekt som till exempel månlandningen, så blir samarbetet nödvändigt för att målet ska uppnås. Det kan visserligen vara svårare och mer kostsamt men också otroligt framgångsrikt.